ANC

Slut med ändå inte, dag 28,5-30,5

Där var man i mål med LIA1, Igår Fredag ca kl 12.55 stämplade jag ut från min första praktik i mäteribranschen. Fredagen blev ändå en 8-timmarsdag då vi började helt makalöst tidigt på grund av att unga människor med vita märkliga hattar skulle tåga fram på våran nybyggda gata framåt 14-tiden.

P-huset öppnar egentligen inte förrän kl 05.00, trodde aldrig jag skulle uppleva dagen när jag hängde på låset till denna platsen

Men vi tar (kort)veckan i tur och ordning.

Hela veckan har gått i murar och sabotageverksamhetens tecken, på 6 platser på Storgatan (Som nu är helt stensatt och klar) skulle 6 kinesiska murar ner i backen. (Halmstad-Kina 6-1 i murar).

Detta innebar att vi fick slita upp stenläggningen på dessa platser för att kunna gräva och stoppa ner murar som sen gjuts på plats, helt makabert att slita upp en helt nylagd gata men det var visst det minst dåliga tillvägagångssättet hade skarpare hjärnor än min räknat ut.

2 pallar med upptagna plattor, ca 15 m^2 i varje hål.
Utsättningen av muren ser man i hålet

Nedan ser vi den enda muren som var formad som en knapp halvcirkel, granitblocken väger 650kg styck och det ställer skyhöga krav på precisionen hos Jocke som lyfter grejerna på plats åt 2 skånska herrar speciellt hitbjudna för att sätta murar på plats. Dessa båda herrar jobbade 14-timmars pass Tors-Fred…

Utan för Drottning Kristina Passagen var muren inte en hel ellips utan bara en cirkelsektor.

De ellipsformade murarna var en smula mer komplicerade att få på plats, de bestod av 14 (numrerade) delar med 2 olika radier som formade en oval ca 4x3m. Varje sten hade sin egen numrering/position då de var unikt tillverkade i Kina, rätt sten på rätt plats helt enkelt.

Varje sten fick spännas fast med spännband mot ett rör i centrum då bitarna inte stod speciellt bra på egen hand då de är 20cm breda i botten och 40cm i toppen.

När alla tårtbitar är på plats spänner man ett spännband runt om och sedan gjuter man med betong.

Finfina kinesiska murar blir det på storgatan, i mitten skall det fyllas upp med jord och planteras träd.

Den är muren gjöt undertecknad tillsammans med en annan gjutamatör på plats genom att med skyffel skyffla 2 kubikmeter betong på plats, 2 kubikmeter betong väger ca 5 ton… Oerhört trött praktikant på Torsdagkväll

Som sagt, ibland får man lägga prismastången åt sidan och ta i med hårdhandskarna, livet som utsättare i anläggningsbranschen är inte alltid en dans på rosor. 🙂

Mursättarna jobbade på så bra så beslut togs att de sista 2 murarna skulle sättas igår fredag och inte nästa vecka som nog egentligen var ursprungsplanen. Detta innebar att vi fick dra igång kl 05 igår för att färdigställa de sista 2 groparna innan det unga folket med vita mössor och dess anhöriga intog stadens gator.

Lugnet före stormen, Storgatan kl 05.10 dagen för skolavslutningen

Vid 12.30-tiden var allt klart och vid 14-tiden såg det ut så här enligt HP (Bild 2 och 3 är från storgatan)

Igår blev det dessutom klart att jag stannar kvar på Jonab tills hela bygget i stan är klart (ca en vecka), på måndag morgon skriver jag på anställningskontrakt då jag inte längre är försäkrad via skolan då terminen tog slut igår 🙂
Så lätt blev dom inte av med mig!

Full fart mot målet, dag 23-27.5

En vecka utan uppdateringar på bloggen, det har egentligen inget att göra med tidsbrist utan snarare att vi har gjort mycket av samma saker som tidigare, i ett rätt högt tempo speciellt i början av veckan då det var helt galet mycket att göra måndag och tisdag.

Jobbade dessutom i fredags ett par timmar då i princip alla andra var lediga, lite av tjänstemännens öde 🙂

Det har varit makalöst kul att se bygget på Storgatan växa fram, så kul att jag har bett om att få förlänga min LIA en hel vecka (!), LIA’n slutar ju nästa vecka den 9e Juni men sluttiden för bygget på Storgatan/Stora Torg är först 15e Juni! Vore ju bedrövligt om man inte skulle få vara med hela vägen in i mål. Denna tanke har vuxit fram och dessutom uppmuntrats av hela högen på Jonab. ”Klart du skall vara med hela vägen” har man hört från alla från jordgubbe till platschef. Dessutom har vi brakfest efter att jobbet är klart den 16e Juni, dit är tydligen även praktikantandy välkommen ,tjoohoooo !

Återstår lite praktiska detaljer såsom försäkringar och annat om detta skall bli verklighet så inget klart ännu.

Har tagit så mycket bilder att det börjar bli svårt att bläddra och hitta, men här är nog ett par som visar förändring…

Storgatan vecka 1

Storgatan vecka 6

Det är fantastiskt vad människor som arbetar tillsammans kan åstadkomma!

Till och med vädret kan vi ändra

I tisdags arbetade jag återigen som jordgubbe. Konsten att plantera ett träd trodde man gick ut på att gräva ett hål, hälla i jord, stoppa ner träd.

Det har emellertid visat sig att det finns helt andra sätt att plantera träd på, något som arborister och landskapsarkitekter filar på, dessa människor måste väl på någon sätt försvara sina lönecheckar med.

På Stora Torg och på Storgatan har vi förberett för 2 galet avancerade trädplanteringar, det schaktas djupt, läggs lite olika lager, luckras upp, sedan ett byggsats av plastbackar, och i med jord och lock på backarna, bevattningsrör osv osv.

I Tisdags skulle vi skapa trädgropen på Stora Torg, här är lite bilder som visar hur faen det gick till.

5 x 3 meter stort hål, trädet skall vara där käppen står, plastbackarna är till för att stimulera rötterna. Gul kabel är elkabel som råkade befinna sig mitt i vägen. Lelle till höger i bild är proffs på att bygga trädgrop, han är den enda med erfarenhet, nämligen samma sak på Storgatan

I med ett par kubik matjord

I med ett 10tal skopor vatten, då det råder bevattningsförbud i Halmstad så fick Jonas ta grävaren och köra ner till Nissan som ligger bredvid och hämta flodvatten!

På med täckduk och de svart slangarna är bevattningsgrör som kommunarbetare skall roa sig med att vattna trädet med sen när det är klart

På med bärlager, trädet kommer inte förrän till hösten då det får grävas upp igen

Vi var 4-5st som höll på i nästan en hel dag med det här trädet, man förstår verkligen inte hur träden i skogen ens överlever

Till sist så igår (Torsdag) hade vi en som fyllde 30 år, Jonas bjöd på något gååååttttt

Tårta för 18 personer, vi var max ett tiotal, mums 🙂

 

The sky is the limit, dag 22

När man kom till arbetsplatsen idag (igår egentligen) möttes man av den goda nyheten av onsdagen var en kortdag precis såsom fredagar normalt är, hemgång skulle ske vid 1430 tiden.

Dessutom så är alla arbetare lediga på fredag, men mer om detta snart.

Direkt på morgonen var det iväg till Stena Recycling igen (igen och igen, men det är 4e gången jag är där och det var ett tag sedan nu) , det behövdes en rätt klurig finutsättning uppe på en 3.5 meter hög betongvägg som skulle byggas på med en våning till. Här blev det klättrande upp och ner på stegar med miniprismat för att markera positioner för några slags grunkor som man skulle bygga upp väggen med för att sedan armera och gjuta osv.  (Just inom området gjutning och betong har jag väl inte direkt full koll som väl märks 😉 )

Det var 3 väggar utformade som ett U, där vi satte ut kryss på den bakre väggen, det tog gott och väl ett par timmar då det var ett makalöst flängande upp och ner för stegen och flyttande av stegen samtidigt som det var ett sjuherrans oväsen från dels en man som stod o sågade i betong för glatta livet och dessutom hjullastare som for runt o hämtade och dumpade gammal elektronikavfall. Plus några glada svetsare vars oväsen dock var inom det hanterbara.

Detta gjorde kommunikationen med Mätarmicke minst sagt utmanande, han fick ringa upp mig trots att han stod 20 meter bort och jag fick lägga telefonen uppe på muren med högtalarfunktionen på, då hörde jag väl ungefär var tredje ord. Men det blev bra till slut, bra som faen skulle jag nog vilja hävda till och med.

Upp och ner, upp och ner

När bakre väggen var klar så packade vi ihop grejerna, jag tänkte att det var en jäkla tur att vi inte skulle sätta ut på de andra 2 väggarna då det var lite mer oåtkomliga pga bråte, nivåskillnader o annat.

I bilen in till city så sa jag att det var en jäkla tur att vi inte skulle sätta ut hela väggen då det hade tagit hela dagen… Svaret blev såklart att det ville de ju egentligen men vi hann inte mer idag. Mätarmicke hade lovat att komma tillbaka på fredag o göra resten. (Fredag = Ledig dag normalt)

På min fråga om det här hade gått att lösa själv var svaret ”Ja men det skulle ta enormt lång tid, kanske jag kan få hjälp av någon där” Det tog inte många sekunder innan jag hade erbjudit mig att komma o hjälpa till på Fredag. (LEDIG DAG NORMALT!!!) Kan ju inte lämna en kollega i sticket, här gäller det att hälpas åt, ledig dag eller ej. Tjänstemannaansvaret väger tyngre i det här fallet.

Så på fredag kl 0645 när resten av Jonab (med enstaka undantag) är lediga drar vi iväg igen, det intressanta är att det känns inte ens som en uppoffring utan skall endast bli roligt, med lite tur har vi stökat av det där på ett par timmar och då hinner vi även göra en VA-utsättning på de där 5 hektaren nere i hamnen och vara färdiga till lunchtid..

Avslutade Onsdagen med att vara jordgubbe ett par timmar och hjälpa till med höjdjustering av mark tillsammans med Jonas och Axel, lärde mig ett par nya tricks där med.

Övriga reflektioner vecka 5:

*Har fått jobba på lite hårdare med totalstationen, fått stå och mäta en hel del medan Mätarmicke springer med stången. Lärorikt sa Bill, snabblärd sa Bull.

*Även mer eget jobb med gps stickan, sätta ut väglinjer och göra inmätningar är egentligen otroligt enkelt, det luriga är att plocka ut informationen från en dwg-fil och mata in korrekt i geo. Lurigt är kanske fel ord men när man öppnar en dwg-fil och man ser detta sammelsurium av linjer och lager så blir jag fortfarande lite matt när jag försöker förstå vad som är vad..och varför.

*Min förhoppning och tro om att jobbet skulle vara omväxlande har verkligen inte gjort mig besviken, den ena dagen är inte den andra lik, inte ens i närheten, faktiskt inte ens i närheten av närheten.

Konsten att älska en banvall, dag 20-21

Vi börjar med en obligatorisk utsiktsbild från måndagsmorgon

Sedärja

Måndagen bara swishade förbi, i fredags gjorde vi ju en liten extra samlad insats för att färdigställa en korsning, när vi kommer dit på måndagen såg det ut så här.

Portugiser ligger inte på latsidan när det kommer till att plantera stenar i backen.

Min lilla gröna pinne jag parkerade i centrum lever kvar helt omringad av stenar, i fredags fanns här bara bärlager (eller 0-18 som proffsen kallar det) här har det minsann jobbats helg, allt för att nå deadline vilket ser rätt lovande ut från en lekmans perspektiv.

Det var makalöst rännande fram o tillbaka igår, fick in ett nytt prydligt rekord på stegräknaren, skorna börjar bli utslitna med, hmm hur skall detta sluta.

Traskandet tar aldrig slut

Här kan man även utläsa att i Lördags (den 20e) satte jag inte många ben framför det andra.

Idag, tisdag var jag ruggigt mör på förmiddagen, det var i princip svårt att gå, en stor uppoffring krävdes för att hänga med i Mätarmickes tempo, tänkte att det här blir en låång dag.

Fullt ös fram till frukost, sedan kom ett samtal. Det var från en arbetsledare som har hand om bullerplanksbyggen i Varberg, han behövde lite simpel utsättning för att kunna knacka ner planket på rätt ställe. Vi var inte svårövertalade.. Miljöombyte var precis var firma Ekengren/Pålsson behövde en liten stund. Det är helt otroligt mycket folk i stan på dagarna när det blivit fint väder, man undrar om inte en enda kotte har ett jobb.

Iväg med frimabilen och försöka hitta en bra parkering mitt ute i ingenstans

Vi hade tur och hittade en ledig parkeringsyta

Ett stycke schaktad banvall, där vi markerar vart bullplanket skall pålas ner, en oerhört avkopplande sysselsättning och stark kontrast från det normala inne i city.

Lilla traktorn på prärien, ensam är stark!

Flera hundra meter att gå, man böjer sig ner o sätter ett streck var 8e meter eller så. Öresundstågen swischade förbi i 160 km/h och det var rätt speciellt, man hör dem verkligen inte förrän de redan är i jämnhöjd med en, det blir ett rätt skönt drag i magtrakten när man promenerar 10-15 meter från de där farkosterna..

Prima kvalitet på banvallen här

Bara jag och skuggis ensamma i obygden

Sen lunch när vi var tillbaka i Halmstad och strax efter det kallades det till glassmöte! Projektledaren på Kommunen, Christer hade köpt ett par säckar glass och ville snacka lite och bjussa hela ligan på glass. Allihop fick smaka, även praktikanter och portugisiska stensättare. Christer pratade om hur nöjda de var med hur arbetet fortskred och hur vi bemötte allmänheten och hade hand om avspärrningar osv, påminde också om att vi skulle känna stolthet över vad vi åstadkommer. Som jag nog skrivit tidigare så kan jag faktiskt känna att det är lite stort att få vara med och bygga om Halmstads i särklass mest besökta gata även om mitt bidrag i det stora hela är oerhört litet. Lägga ner i kabel i skogen är nog så viktigt men här ser man verkligen resultatet och många tiotusentals människor kommer förhoppningsvis tycka det är rätt okej o traska runt på Storgatan i framtiden.

Kände även ett ansvar att köra en snabb översättning till våra portugisiska vänner som inte hade en aning om vem herrn var, men jag tror jag fick fram budskapet att det var högste chefen för projektet och han var nöjd med jobbet.

Portugiserna har verkligen vuxit i allmänhetens ögon när folk har fått beskåda deras kompetens, i början var det det gamla vanliga snacket om varför man inte kan hitta folk i Sverige osv (Det finns helt enkelt inga, behöver du jobb? Bli stensättare!) men ju längre tiden har gått desto mer respekterade har dessa 4 herrar blivit och det förtjänar de verkligen.

Gör om, gör rätt. Dag 19

Och där var 4/7 av LIA-1 avklarad!

Rubriken kommer förklaras i slutet men vi börjar med en stämningsbild. Jag har redan sett fler soluppgångar på 4 veckor än jag gjort på år och dar då jag aldrig varit någon vidare morgonpigg person (förut). Det här håller på att bli ett gift dock och funderar på att ställa klockan på 04.45 på helgerna med…

Stämningsbild (Soluppgång över Nissan, baksidan av Jonabs bod)

Taget från södra delen av Storgatan, stensättarna hann precis påbörja här igår, gryningsljuset sjunker sakta ner på fasaderna.

Dagarna börjar ofta med att gå runt o surra med folk och se om någon behöver något utsatt, om någon pinne är nerkörd eller dyligt. Det sker i princip 3 arbeten på Storgatan simultant nu, stensättning, markjustering och nergrävning av de sista rännorna. (Detta stämmer inte helt i dagsläget då två gäng håller på att justera marknivåerna för att hålla undan för de snabba stensättarna). Sedan har vi ett gäng på Stora Torg som ligger precis bredvid (Där jag installerade busskantstöd och aco-drain häromdagen) Så man tar sin morgonwalk och kollar om allt är under kontroll.

Ofta är det under kontroll då man som mätare/utsättare gärna ligger någon dag före men ibland blir det ju panik med nått som man inte blivit informerad om. Idag var det bannemig inte en enda utsättning som behövdes på morgonkvisten så vi drog ganska snabb ner till våra härliga 5 hektar nere i hamnen.

Vi skulle mäta in ytterkanterna av området som skall anläggas SAMT arbetsområdet. Arbetsområde var ett helt nytt fenomen i min värld men Mätarmicke förklarade vad detta handlade om. Arbetsområdet är ytan som vi har till förfogande och som sträcker sig utanför området som skall justeras/anläggas/modifieras. Denna ytan är normalt helt under entrepenörens kontroll och där har inga andra rätt att vistas utan vår tillåtelse, ytan sträcker sig olika långt utanför byggområdet beroende på vilken typ av entrepenad som det handlar om. På storgatan är arbetsområdet det samma som byggområdet men där är det reglerat i bygghandlingen att vi måste se till att det alltid finns framkomlighet till alla butiker, men vi har rätt att spärra av tillfartsvägar och delar av gatan där folk inte skall vistas så länge det finns gångstråk in till varenda liten butik. (Detta kräver lite klurig planering)

I hamnen går arbetsområdet 8-12 meter utanför den enorma parkeringsplats som skall höjas upp och det måste markeras för att sedan kunna hägnas in, maskiner o annat kräver lite svängrum för att fixa saker o ting här, därav större arbetsområde.

Sagt o gjort, ut med gps-stickan o mäta in, rätt skön omväxling från city där precis all mätning sker med totalstation.

Stötte på den här byggnaden på min promenad, jag tänkte att jag måste känna på dörren och se om den är låst för det verkade finnas dyrbara saker där inne, mycket riktigt var dörren riktigt rejält låst så att inte en kotte skulle kunna ta sig in och stjäla saker. Det är skönt att se att man är noga att låsa om sig.

Låst dörr, byggnaden totalt inbrottssäker

Tillbaka till stan lagom till frukost och där möttes man av en överraskning på bordet.

Fredagsöverraskning!

Klappat och klart för våffelbak!

I boden har alla bestämda sittplatser, vissa platser är markerade med eltejp (se Martins plats längst in till vänster i bild tex) och man sätter sig INTE på någon annans plats, basta! (detta fick jag f.ö lära mig på min första dag på praktiken då jag satt i en angränsande bod som numera tillhör stensättarna)

Min plats är precis till höger om våffeljärnet och gissa vad detta innebar…Jodå, praktikanten fick brassa våfflor till hela gänget, det var ett sant nöja och jag påpekade att detta var förmodligen den enda gången jag gjorde nån nytta under praktiken.

Om man bakar våfflor i en trång bod så sprider det sig en rätt skön doft med, funderar på att börja baka våfflor hemma i en garderob för att efterlikna detta.

Vid 11-tiden slog blixten ner! Oerhört dåliga nyheter, en korsning mellan storgatan och klammerdammsgatan som var höjdjusterad igår och som stensättarna skulle börja med på söndag (som jag skrivit tidigare jobbar stenisarna söndagar med) var totalt fel i höjd. Någon hade varit helt snett på det med att kolla på fallen och höjderna som stensättarna ville ha. Marken måste upp 2-4 centimeter (med bärlager) och detta måste, MÅSTE vara klart innan vi går hem. Vi slutar kl 13 på fredagar och det utbröt mindre panik, folk hade saker planerat osv. Vårat enda uppdrag vi hade kvar var att sätta en centrumpunkt på detta område då det skall läggas smågatsten i en cirkel, det kan vi INTE göra innan marken är färdigjusterad. (Suck).

Det är inte en helt enkel historia att justera en korsning med en jäkla massa olika fall till höger och vänster. Här fick jag en inblick i vad lagarbete innebär, varenda kotte på Jonab i stan anslöt och alla hjälptes åt för att få detta klart, 8 man hjälptes åt för att fixa detta, en arbetsledare och en platschef anslöt och hjälpte till,  2 maskinister körde fram grus och vi fick skyffla och raka grus fram o tebax och spänna trådar så vi hamnar 12 centimeter under färdig höjd. (Går inte att skylla på utsättarna här, då vi alltid sätter ut färdig höjd). Som praktikant är jag såklart inte tvingad att arbeta övertid men vafan…inte lämnar jag folk i sticket så det var bara att grabba en skyffel och börja ösa, 30 graders värme och vindstilla…bara att ösa.

Till slut så strax efter kl 14….

Äntligen!

Centrum i cirkeln utsatt och eftersom det är portugiser som skall sätta smågatsten på söndag skrev jag såklart på portugisiska.. 😉

 

Hjälmtvång förtydligat, dag 17 och 18

På de flesta arbetsplatser är det krav på att ha krukan på skallen, ibland undrar man lite varför när det inte finns några ställningar eller något annat farligt ovanför en. Igår blev jag dock varse med oerhört tydlighet varför hjälm är riktigt bra!

Mitt i stan när jag sakta lunkade med min avvägningsstång så plaskade det till i skallen, hmm det var en rejäl vattendroppe tänkte jag, undrar vart den kom ifrån..  Tills jag kollade på min axel som var vit! Av med krukan och banne mig om inte ett måselände hade fått in en total fullträff! Fick väck det värsta direkt men lite stannade kvar för att förevigas på bild Kan man ha mer otur? Resten av gänget fick sig ett gott skratt i boden på frukosten men det bjuder jag gärna på.

Måsbajs också

Efter frukost igår skulle vi påbörja en makabert stor inmätning för ett nytt projekt, 5 hektar (50.000 kvadratmeter) nere i hamnen skall höjas upp 1.25 meter för att inte bli översvämmat om utifall att havet får för sig att stiga. Brutalt med massor som skall fraktas dit, jag blev lite vimmelkantig när jag tänkte på hur många kubik med bärlager det är, för att inte tala om hur många lastbilslass det blir.

En gigantisk parkeringsplats för nyimporterade bilar.

Efter regnet på morgonen kom värmen och luftfuktigheten var högre än hög, ytan är väl ca 400x125m och man mäter in i längsled med ca 5 meters mellanrum. (Gå 400m, flytta 5 meter åt ett håll, gå tillbaka 400m, repetera i oändlighet) Stegräknaren ballade ur och ville inte vara med, trött mätare på onsdag kväll.

Idag torsdag var det skållhett ute som omväxling, gick väl mest runt och njöt och strömätte lite. Bland annat mätte vi en stensättningar som blivit färdiga. Stensättarfirman jobbar som illrar och har hyrt in 4 portugiser som hjälper till för att ha en chans att bli klara, direkt från portugal kommer de och pratar inte många ord engelska. Absurt skickliga typer vilket man förstår om man varit nere i medelhavstrakten och sett hur oerhört mycket vackra stensatta gator det finns. Eftersom jag pratar en del spanska så har jag hälsat på dem med ”Olá” som är hej både på portugisiska och spanska, det föranledde en portugis att tro att jag inte var svensk så han har börjat fråga ut mig lite. Portugisiska och spanska är inte direkt lika, lite mer skillnad än svenska och danska men det går att förstå varandra om man pratar långsamt som tusan, många ord är gemensamma men uttalet skiljer sig rejält åt.

Killen jag snackar med verkar oerhört sympatisk och är nyfiken av sig, har fått reda på att han sett mer regn på 2 veckor här än vad han varit med om på flera år hemma, riktigt kul att försöka kommunicera och när man lyckas förstå varandra. Skön snubbe som begriper spanska bättre än jag begriper portugisiska men han anstränger sig och pratar ultralångsamt och då funkar det.

”Como você está” skall jag prova imorgon

Portugiser in action

Dagarna rinner på i rasande fart och mer än halva LIA’n är redan över, kommer redan sakna det här när sommarlovet börjat, kanske måste snacka med skolan om man kan få lov att förlänga LIA’n ett tag till 😉

Nu skall jag gå igenom lite fler fraser på portugisiska innan man slockar.

Strawberry fields, dag 15 och 16

Äntligen Måndag!

Samma vy och samma bro som innan över Nissan, måndag morgon låg dimman dock oerhört tät, nästan spöklikt då dimman dämpar allt ljud med.

Måndagar blir det nog inga blogguppdateringar pga sjukt långa dagar. (LIA 06.15-16, Golf 16.30-21.00. Pannkaka 21.00-Läggdags) Måhända att man kommer in i andra andningen snart och är sjukt pigg på måndagkvällar men tillåt mig tvivla.

Mätarmicke har haft det körigt några dagar. Idag (tisdag) är det deadline för en massa relationshandlingar, främst mängdberäkningar som skall in. Och (börja aldrig en mening med ‘och’ sa nån i skolan men det struntar jag blankt i) eftersom han och jag är av samma skrot och korn så prokastinerar vi allt in absurdum. Här måste jag lära mig av Mätarfreddan som visade mig en annan arbetsmetod där man fortlöpande gör sina relationsrelaterade prylar istället för att samla ihop allt i en enåååårm hög till sista dagarna. Mätarmicke fick jobba 14+ timmar i helgen och satt hela dagen igår och sitter nog hela kvällen idag med. Prokastinering = Skit, åtminstone i mäteribranschen.

Nåväl, detta gav emellertid undertecknad nya möjligheter, nämligen att ‘gräva djupare’ i jordgubbsbranschen. (En ‘jordgubbe’ är en finare benämning på en anläggare). Så det blev till att komma med kepsen (hjälmen) i näven och fråga Max och Jocke om man kunde få vara ivägen och ställa lite idiotiska frågor under några (som visade sig bli många) timmar, samt kanske skyffla lite grus åt höger eller vänster.

Jocke har svart bälte i att ratta den här farkosten

Det var busskantsstöd och Aco-Drain rännor som stog på schemat, Jocke kör den fina gula farkosten och Max gör markarbetet.

Finfint busskantstöd lagt ovanpå betong

Det som är himla finurligt här och rent fantastiskt lärorikt är att det är jag som har satt ut (Alltså mätt med gps och satt lite kryss o käppar i marken, markerat var de skulle vara) de här grejerna för någon vecka sedan, att sedan vara med och få installera grejerna o se hur det går till o hamnar på rätt plats är ju helt otroligt bra! Snacka om att få en inblick i hur anläggare använder sig av mätarnas utsättningar och hur man som mätare kan optimera det för dessa jordens hjältar.

Det här började vi på igår (måndag) strax efter frukost och idag (tisdag) var allting klart trots eller tack vare min medverkan, det kan vi låta vara osagt.

25-ish meter busskantstöd med utanpåliggade Aco-drain-ränna. Kantsten närmast i bild. Spikrakt sa Bull!

 

Idag blev dessutom hela firman utsatt för mutor i form av grillparty då en VVS-grossist (typ) tyckte Jonab hade köpt så fantastiskt mycket prylar där (detta är bara vad jag antar). De skickade 2 gubbar som grillade som tokar för att mätta ett 40-tal hungriga själar.

Mästerkockar!

Riktigt mysiga omgivningar på bygget på resecentrum dit alla var bjudna. Vägskylt fick tjänstgöra som bord, avd ‘man tager vad man haver’

Imorgon ryktas det att vi skall mäta in 50.000 kvadratmeter till ett helt nyprojekterat bygge, det kan bli några steg i stegräknaren!

Bulleribång, dag 14

Gääääsp

Storgatan kl 05.40, endast mätaren är vaken

På bilden ovan skall uteserveringar börja byggas kl 09, det har restaurangägarna blivit lovade, tyvärr visste inte stensättarna (och ingen annan i anläggeriet heller) om detta förrän sen i onsdags kväll, i grundplanen så hade vi hela fredagen på oss att färdigställa det här kvarteret.

Ibland undrar man varför det är så bråttom med saker men idag var det faktiskt lite halvbrådis så firma Ekengren/Pålsson fick masa sig upp i svinottan för att ”fixa” en korsning, i grund o botten så handlar det som alltid om framförhållning och kommunikation. Det räcker att det brister någonstans i kedjan så blir det panik i någon ända.

Korsning innan fixning

Samma korsning fixad o klar!

Det handlade alltså om att sätta ut höjder och markera brunnar så att våra vänner stenläggarna kan marschera in i korsningen och pilla ner sina stenar, detta skulle dom börja med på söndag (Stenisarna jobbar Söndag-Fredag stackarna) så vår markjustering måste vara klar innan vi går hem idag kl 1300, därav tidig start.

En annan sak som man får tänka på (Som vi inte lärt oss i skolan f.ö) är att om det kommer fotbollslag hit och skall möta HBK så får inga stenar ligga kvar, inga armeringsjärn vara kvar, inga andra lösa föremål får vara kvar heller för folk som tittar på fotboll har även en faiblesse för att hysta lösa föremål antingen in i skyltfönster, på ordningsmakten eller på andra typer som tittar på fotboll. Fråga mig inte varför det ligger till på det här viset men det ligger tydligen i sakens natur, risken ökar dessutom om ena laget råkar förlora (speciellt det besökande laget).  Det händer tydligen sällan att det kastas grejer men alla stenar och andra föremål som normalt ligger kvar över natten innanför byggstaketen (en sjuhelsickes massa prylar) måste väck för att sedan plockas fram igen. Extrajobb på grund av fotboll för anläggningsfirmorna, jo jag tackar, undrar om man tar med detta i upphandlingarna. För några veckor sedan var det samma visa då ett annat större lag var på besök men då hände inte ett smack, det var dock på en veckodag, nu är det större risk för palaver då det är helg.

Snabbt fixat i city och efteråt fick man ett andningsuppehåll då lite kanter till en cykelbana vid ett bullerplanksbygge skulle sättas ut. Solbrillor på då det började lysa starkt från nån lampa uppifrån och iväg!

Här skall det på med asfalt utanför det finfina planket, grönt streck markerar gränsen för asfalten.

 

Avslutar med lite andra gryningsbilder över Nissan, risk för repris men man e lite haussad då man inte varit i stan vid den här tiden sedan man eventuellt släntrade hem från en efterfest för ett tjugotal år sedan.

Nissan mot järnvägsbron

Nissan mot österbron och bodarna med havs(flod)utsikt men grynignsljus på takåsarna

Tillplattad x 2, dag 13

Idag stod tillplattning på schemat, tillplattad blev man sannerligen av att jobba i regn från start till mål. Lite häftigt att frysa som en iller och vara plaskblöt i mitten av Maj, allt nytt är kul! (Nåja)

När man jobbar framför (bildligt talat) stenläggare skall man justera till ytan på vägen som skall stensättas innan de skäggiga stenläggarna kommer dit, man justerar i höjd så man lägger sig på en viss nivå under färdig höjd. Stensättarna fyller sedan upp med flis de sista centimetrarna innan stenen knackas dit.

Flis är dyrt som skam tydligen, 200 spänn tonnet! 200 spänn för 1000kg låter ju inte så farligt, men skall man lägga ett par extra centimetrar på någon kvadratkilometer blir det massor (flismassor) som heter duga. Så man lägger vanligt bärlager så högt man kan och låter stensättarna stå för fliset (i dubbel bemärkelse) så långt det går och så länge man uppfyller det man själv är ålagd att göra.

Den här mojängen plattar till lite lagom mycket på mindre ytor

 

Det här aggregatet plattar till marken så in i helskotta

Den här orangea skönheten hade man ju gärna velat ratta runt lite på storgatan, snacka om pondus när det vibrerar i intilliggande fastigheter när man mullrar förbi, måste föreslå att skolan inför utbildning för körkort på såna här. Rekvisita såsom sjörövarhatt och högaffel hade förstärkt effekten något enormt, kanske även ett muskedunder bakom ryggen, hmmm. 🙂 Trots mina bedjande blickar har ingen ännu föreslagit att jag skall ta mig en vända med den här, men hoppet är ju det sista som överger en!

 

När jag började praktiken var ytan i bilden som kommer endast en ojämn grusyta, det är sannerligen inspirerande att vara med om att saker o ting växer fram, och i snabb takt dessutom! (Här snackar vi jobb inom privat sektor, idag såg förresten jag 5 personer från kommunen hjälpas åt i någon timme med att rulla ut gräs på en 10 kvadrameter stor yta.. )

Blir fint som snus det här

 

Imorgon blir det nytt världsrekord i tidig start, eftersom lite grejer måste vara utsatta till 06.30 så får Mätarandy och Mätarmicke snällt infinna sig kl 0545 (!?!?!) Det blir grejer det.

Långkalsong dag 12

10e Maj och det var inget snack om att man fortfarande behöver långkalsonger, 1.5 grader när man huttrande och toktrött stapplar ut genom ytterdörren. Mössa och vantar och långkalsonger tror jag aldrig jag har haft på mig det här datumet innan, jag tror att det är fara för att jordklotet har kommit i rubbning och nordpolen flyttar sig hitåt.

På väg till boden knallar man för stenlagret från kina, kinesisk sten kostar 1/3 av vad svensk sten gör, transporten inkluderad så då får det bli sten från Kina. Världen är galen, tror det är 25ish containrar med sten som tuffat hit med båt, landar i Helsingborg och körs sen med lastbil hit, billigt sa Bill!, Fnys säger Bull

Pallar och åter pallar med sten från Kina

 

Idag fick undertecknad för första gången ansvar att hantera totalstationen och sätta ut lite kryss med hjälp av Mätarmicke som fick agera pinnapåg (mitt ordinarie jobb), ett stort ögonblick minsann! Nästan som en examen.

Hade även hand om avvägningsinstrumentet och satte ut höjder och räknade både plus och minus för att få nuffrorna på rätt plats. Tack vare kursen i geodesi 1 så kände man igen förfarandet och löste därmed uppgiften galant. (Hoppas vi!)

Det må vara ett gammalt och antikt härke men precisionen är banne mig utmärkt.